Ninja Gaiden (2004)

April 1, 2014 - TV- och datorspel

Egentligen borde jag skriva om den ursprungliga Ninja Gaiden-spelen som släpptes till Nintendo i mitten av 90-talet men som jag skrev i mitt Zelda-inlägg så är jag riktigt förtjust i Strategispel och de första Ninja Gaiden var inte så strategiska av sig. Utöver det så är det inte enbart strategispel som floats my boat utan rollspel och äventyrsspel också. I synnerhet rollspel som inte har turn-baserade fighter. Och här tycker jag egentligen att Ninja Gaiden 2004 passar in. Kollar man på IGN.com så säger de att spelet tillhör kategorien Third-Person Action. Samtidigt så tycker jag att spelet har så pass mycket pussel och klurigheter att det får en släng av RPG och/eller Strategi också. Om jag får vara så fräck att jag ska kategorisera spelet så väljer jag att kalla det ett tredjepersons actionrollspel. Jämför med spel som till exempel Demon Souls eller Dark Souls. Dessa klassas helt klart som rollspel och om man bortser från att man i dessa spel får välja vilken klass man ska börja som och att det är en annan setting än i Ninja Gaiden så påminner spelen en del om varandra.

Förutom kameravinkeln så liknar spelen varandra på många sätt. Innan jag fortsätter vill jag också gardera mig mot eventuella arga fans för endra spelet som blir jätteförbannade och säger att dessa spel inte liknar varandra något, så är det alltså speltypen som påminner, inte själva spelen i sig. De skiljer sig avsevärt. I Dark Souls så börjar man med att välja klass, man kan vara riddare, tjuv, trollkarl och några andra klasser och dessa har lite olika startvapen och egenskaper men allt eftersom man utvecklar sin gubbe och tar sig vidare i spelet så kan man välja sin klass helt fritt och om man börjar som riddare kan man ändå avsluta spelet som en Sorcerer utan problem. Det är bara att välja att levla dessa egenskaper mer än styrka och dexterity. I Ninja Gaiden levlar man inte upp på det sättet alls och man kan inte välja vilka färdigheter man vill förbättra på samma sätt. Det sker nautrligt under spelets gång. Man kan heller inte välja rustning på samma sätt i Ninja Gaiden. Man kan däremot hitta ett antal vapen i Ninja Gaiden att välja mellan precis som i Dark Souls, man kan också uppgradera sina vapen. Dark Souls har dock ett enormt antal vapen att välja mellan medan Ninja Gaiden har ett fåtal. Det finns ungefär 10 olika vapen att välja mellan i Ninja Gaiden och antagligen flera hundra i Dark Souls.

Utöver det så spelar man i en ganska öppen värld där men ofta återkommer till samma plats. Delar av platsen man befinner sig på är stängd bakom låsta dörrar och andra hinder som man senare i spelet kan låsa upp eller på annat sätt göra sig av med för att öppna genvägar och nya delar av kartan där man tar sig fram och vidare genom spelets gång. Dark Souls är jätteöppet på det sättet och hela kartan är fenomenalt sammanknuten och även om det inte är lika välgjort i Ninja Gaiden så är det fortfarande ganska fokuserat kring den öppna och återkommande kartan där man tar sig fram flera gånger om. Eftersom man i Ninja Gaiden inte styr över sin karaktärs utvecklng på samma sätt som i Dark Souls så är det inte ett renodlat rollspel men den har tydliga influenser därifrån och dessa är så vitala och återkommande genom spelets gång att det vore orimligt att inte inkludera det i kategoriseringen. Nog om detta.

Så vad är då Ninja Gaiden? Det är ett fenomenalt och väldigt roligt spel. Svårighetsgraden är ganska hög och man får räkna med ganska många timmar för att ta sig igenom spelet. Det följer en hyffsat linjär tidsaxel men med en hel del klurigheter som bådar för många misslyckade försök innan man klarar sig till nästa nivå. En superhäftig elak boss som man jagar genom spelet för att försöka kräva tillbaka ett svärd som han stulit. Huvudpersonen som man styr i spelet är ninjan Ryu Hayabusa. Man börjar spelet i uppvärmningsleveln där man infiltrerar The Shadow Clan Fortress. Man är där för att hälsa på sin farbror och det är han som agerar boss för denna nivå. Nivån går ut på att ta sig igenom slottet och genom att oskadliggöra några hyffsat enkla fiender och lösa ett enkelt pussel för att ta sig till bossen för denna nivå. Man börjar med en katana som man sedan kan förbättra under spelets gång och trots att det är vapnet man startar med så kan man uppgradera det så pass att man kan ha det genom hela spelet. För att ge den riktiga ninjakänslan till spelet så har utvecklarna gjort Ryu till en riktig akrobat. Han kan bland annat springa kortare sträckor på väggen, göra volter mellan väggar och ta sig uppåt och han kan till och med springa på vatten en kortare sträcka. När man klarat första uppvärmningsbanan får man veta att Hayabusa-byn står i lågor och man ger sig dit i hast för att se att den elaka Doku har stulit the Dark Dragon Blade. I ett försök att stoppa Doku blir Ryu nedhuggen av det stulna Dark Dragon Blade. Man blir återuppstånden till livet av klanens andliga djur, falken, som väcker upp Ryu till en hämdens krigare. Han tar då upp jakten på denne Doku, som är en så kallad Greater Fiend, för att hämta tillbaka svärdet och kräva hämnd. Många personer i spelet har blivit påverkade av en blodsförbannelse som förvandlar människor till demoner, i spelet kallas dessa för fiends och Doku är en stor och mäktig sådan.

Ryu träffar tidigt i spelet den kvinnliga huvudpersonen Rachel. Hon har fått denna blodsförbannelse och tror att hon kommer att förvandlas till en fiend, precis som hennes syster. Rachels personliga vendetta går ut på att döda sin syster Alma som blivit förvandlad till en fiend, för att återta hennes själ och rädda henne från ondskan. Hon vill även hämnas på Doku som förbannat henne och hennes syster och Rachel och Ryu hjälps stundvis åt i sin jakt på Doku. En annan återkommande karaktär i spelet är smeden och köpmannen Muramasa som har små butiker runt om i spelet där man kan köpa viktiga föremål och uppgradera sina vapen. Muramasa har också en hel del viktig information som man får fram via dialoger med honom. Bland annat så berättar han hur man ska gå tillväga för att uppgradera sitt svärd till max-potential.

De flesta fiender i spelet är fiends och dessa styrs av sina stakare motsvarigheter, greater Fiends och deras mål är att hindra Ryu i sin jakt på Dark Dragon Blade och sin hämnd mot Doku. Spelet är uppdelat i 16 olika kaptiel och varje kapitel börjar och slutar med en häftig video. Grafiken i spelet är fenomenal, i synnerhet när man tänker på att det gjordes för 10 år sedan. Ingame-grafiken är superbra och i videosekvenserna är den ännu bättre. Lite längre ned här på sidan hittar ni ett exempel på hur dessa videosekvenser kan se ut.

Ryu får veta att soldaterna som invaderade Hayabusa-village var från Vigoor och i sin jakt på hämnd gömmer han sig på en stor zeppelinare som ska flyga dit. Ryu hamnar sedan i staden Tarion som sedan agerar som knytpunkt i spelet. Flera gånger under spelets gång hamnar man i olika delar av Tarion och allt eftersom man återvänder dit gång efter gång så öppnas nya delar av staden och man kan till slut röra sig ganska fritt genom stadens alla gator och hörn.  Mycket mer än så här kan jag inte säga nu eftersom jag inte vill avslöja allt för mycket om vad som händer i spelet för er som ännu inte spelat det. Men var beredd på att möta många fiender, svåra pussel och kluriga gåtor för att ta sig vidare genom spelet.

Underhållningsvärdet i Ninja Gaiden är jättehögt. Det är ett superkul spel och om man klarar Ninja Gaiden så kan man ge sig på Ninja Gaiden Black som är en kopia av originalspelet, fast vansinnigt mycket svårare. Strax efter att spelet släpptes sades det att endast ett fåtal spelare i världen som klarat spelet så det kan vara magstarkt att ge sig på. Hur som helst så får Ninja Gaiden högsta betyg av mig då det är superkul, jätteklurigt och det tar många många timmar att ta sig igenom spelet och klara hitta alla hemligheter. Man behöver säkerligen spela igenom spelet flera gånger för att ta sig igenom hela spelet och hitta alla hemligheter. Har du inte spelat Ninja Gaiden redan? Gör det nu!